Ballonghallen

Ballonghallen
Den faluröda ballonghallen av trä står fortfarande kvar på samma plats i Boden och är den enda i sitt slag i Sverige.

 

Militären i Bodens fästning steg till väders med ballong för att spana på den tänkta fienden för nästan hundra år sedan. Brevduvor användes som budbärare. Hotet var verkligt. I Europa rådde fullt krig.

 

Ballong- och brefdufveavdelningen
Den 1 februari 1909 var förslaget klart om hur ”Ballong- och brefdufveavdelningen” i Boden skulle organiseras. Det krävdes förutom befäl bland annat drygt femtio ballongsoldater, varav två för brevduvorna. I övrigt krävdes maskinister, ballongsömmare, tågvirkesarbetare samt hästar, kuskar och hästskötare i Boden. Ett särskilt vätgasverk inrättades för att tillverka vätgas.

 

Ballonger för att spana på finenden

Den första ballongflygningen i Bodens fästning ägde rum i augusti 1914. Det var oroliga tider i Europa. Ballongavdelningen med närmare femtio man och fjorton hästar mobiliserades när första världskriget bröt ut. Fransmännen hade redan i slutet av 1700-talet använt ballonger i militär tjänst för att få bättre utkik och därmed kunna leda sina trupper. Frankrike var en förebild även för svensk militär. Det svenska ballongvapnet kom igång 1896 och en av de första platserna var Vaxholm.

 

De ballonger som användes i Boden kom från Tyskland. Modellen var en så kallad drakballong med 750 kubikmeters volym. Den hade fått denna aerodynamiska form i början av 1900-talet för att inte bemanningen skulle bli ”sjösjuk”. Ballongen var nästan 27 meter lång och hade en diameter på närmare 7 meter. Den högsta höjden som ballongen kunde nå var 1 000 meter och begränsningen låg i vinschlinan som var förankrad i en kabelvagn. Den normala höjden låg på 600 meter.

 

Vintertid var det inte något drömjobb för observatörerna att stå i ballongkorgen med kikare på upp till 1 000 meters höjd. Därifrån spanade de, lämnade målangivelser, gjorde bedömningar och ritade skisser. Observatörerna hade direktförbindelse med tråd till marken och kunde på så sätt leda fästningsartilleriet.

 

Ouppvärmt av hänsyn till lättantändlig vätgas

Ballonghallen är ett välhållet byggnadsminne, numera aningen dolt av den uppvuxna skogen runt omkring. Ballonghallen stod klar 1914 men ritningarna lär vara äldre. Den stora volymen i hallen - trettiofem meter lång, tio meter hög och tio meter bred - krävdes för att förvara den cigarrliknande ballongen. Hallen saknar uppvärmning och elström av säkerhetsskäl med hänsyn till den lättantändliga vätgasen.

 

Brevduvor i försvarets tjänst

De första försöken med brevduvor i militär tjänst gjordes i Sverige på 1880-talet. Brevduvorna visade sig klara det hårda klimatet i Övre Norrland och flög i temperaturer ned till minus 20 grader. Däremot var det inte alltid som de kom fram välbehållna. Duvornas fiender var pilgrimsfalken och höken. Det tog omkring 1 timme och 10 minuter för en duva att flyga mellan Kalix och Boden. Vintertid var flygtiden ungefär dubbelt så lång.

 

"Aeoroplanen" blev slutet för ballongförsvaret

När beredskapen slutade 1945 fanns ungefär 280 brevduvor vid Signalregementets kompani i Boden. Försvarets ballongepok upphörde strax före andra världskriget och ”aeoroplanen”, flygplanen, tog över.

Fortifikationsverket

Telefon: 010-44 44 000

Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer
Jag förstår