Inventariekammaren Silverhuset 

 

Jag trodde byggnaden var gjord av silver, sa Gustaf III syrligt när han såg Inventariekammaren. Därför kallas den också för Silverhuset. Han ville ha en byggnad med ”ett ansenligare utseende i hög Stile” och det fick han.


Inventariekammare 1 eller Silverhuset, som det också kallas, finns inne i örlogsbasen i Karlskrona och är en del av världsarvet. Den var tänkt att vara en av tre planerade inventariekamrar som tillsammans skulle sträcka sig från högvakten till strax söder om Amiralitetskyrkan. Den långa huskroppen skulle bilda en front mot vattnet med vattenkaskader framför.

 

Mellan 1781 och fram till 1800 var fartygsbyggandet i Karlskrona intensivt. Även förråds- och verkstadsbyggnader byggdes. Inventariekammaren blev ett av de största byggprojekten. Den är en del av samma rationella system som Femfingerdockorna och Slup- och Barkassjulet. Femfingerdockan användes för att förlänga livslängden på örlogsskeppen genom att de förvarades i torrdockor under tak. I Inventariekammaren förvarades de avtacklade skeppens segel och tågvirke.

 

Det första utkastet till byggnaderna ritades av Johan Norberg 1775. Af Chapman gjorde senare ett förslag som delvis godkändes av Gustaf III. Kungen hade höga estetiska krav på byggnaden och Carl August Ehrensvärd, amiral och arkitekt, gjorde därför om ritningarna för byggnadens exteriör enligt ett nyklassicistiskt stilideal. Istället för tre våningar blev det fyra. Det brutna mansardtaket byttes till ett sadeltak. Hela byggnaden har en extremt förenklad proportionering och repeterade detaljer. Minskningen av fönsterstorleken förstärker intrycket av byggnadens höjd.

 

Det skulle gå snabbt att lasta ur skeppen och att rusta dem. Alla omfattningar kring portar och fönster är därför gjorda av huggen kalksten för att vara så hållbara som möjligt när man flyttade in och ut skeppens utrustning. Det var också viktigt att utrustningen hölls i god kondition. Därför skapades en sinnrik ventilation av byggnaden.

 

Inventariekammaren blev kostsam att bygga. Dels beroende på valet av byggmaterial och för att arkitekten, Carl August Ehrensvärd ändrade ritningarna under arbetets gång. Men, också för att grundläggningen på den gamla havsbotten var komplicerad. Var det inte berg i dagen, så var det dy och sänkta fartygsvrak att grundlägga på.

 

Chapmans ritningar för interiören behölls. Huset är indelat i fyra åtskilda enheter som sedan delades in i 20 sektioner med säkra väggar emellan. Tungt gods förvarades på bottenvåningen och därefter lättare utrustning ända upp till fjärde våningen.

 

I Inventariekammaren sammanfaller innovation och tidlöst uttryck. Byggnaden fick ett skeptiskt mottagande men har med sin geometri och avskalade enkelhet senare tjänat som ett lärostycke för generationer av svenska arkitekter.

Ange alt-text här.

Fortifikationsverket

Telefon: 010-44 44 000

Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer
Jag förstår