Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå

Ja, arbetet fortsätter i enlighet med det förra försvarsbeslutet. I samband med att regeringen presenterade sin totalförsvarsproposition för 2025-2030 har vissa missförstånd uppstått, vilket grundar sig på att begreppen krigs- och grundorganisation har blandats ihop. För I 21:s del fortsätter arbetet med de nya regementsområdena i Sollefteå och Östersund.

I försvarsberedningens rapport som presenterades våren 2024, nämndes upprättandet av Norrlands infanteriregemente som är en del av Försvarsmaktens krigsorganisation. När denna inte fanns med i propositionen har många tolkat det som att återuppbyggnaden av Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår (I 21) i Sollefteå och Östersund inte blir av. Detta är dock felaktigt.

I 21 är en organisationsenhet i Försvarsmaktens grundorganisation och återbyggnaden av denna fattades i det förra försvarsbeslutet (2020). Huruvida Norrlands infanteriregemente ska upprättas som en del av Försvarsmaktens krigsorganisation är något regeringen vill invänta Natos syn på.

Det är en del av Försvarsmaktens tillväxt för att stärka försvarsförmågan i en tid med osäker omvärldsutveckling. Sollefteå och Östersund är bland annat strategiskt viktiga platser för att säkra förbindelser till och från Norge.

Ja, detaljplaneprocessen är en n öppen process och liksom vid andra nybyggnationer kommer det att finnas möjlighet att ta del av planer och yttra sig i de olika stegen i detaljplaneprocessen. Det är många i Sollefteå och Västernorrland som har arbetat aktivt och på det sättet bidragit till att regeringen fattade beslut om etablering i Sollefteå.

Det är för tidigt att säga, eftersom det fortfarande är tidigt i processen. Tidpunkten för byggstart beror på vad som sker i det pågående utrednings- och detaljplaneskedet.

Totalt cirka 40–50 hektar, men storleken är ännu inte fastställd.

Vi hyr tillfälliga lokaler för kontorsutrymmen och boende för de värnpliktiga på det gamla regementsområdet.

Det gamla kasernområdet är till att börja med för litet rent storleksmässigt. Det handlar även om verksamhetssäkerhet och brist på utvecklingsmöjligheter eftersom området alltsedan nedläggningen år 2000 har bytt inriktning. I dagsläget finns både bostäder och civila verksamheter på det gamla regementsområdet. Men det handlar även om hållbarhet och långsiktiga kostnader, då byggnaderna, som är över 100 år gamla, har högre drift- och underhållskostnader än nybyggda. Området ägs dessutom av en privat fastighetsägare.