Tydlig roll för infrastrukturen i historiskt försvarsbeslut
Den nya luftvärnshallen i Halmstad tar form. Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten
17 december 2024 antog riksdagen regeringens totalförsvarsproposition för 2025–2030. Tempo i arbetet, krigsförbanden i fokus och en mer framträdande roll för infrastrukturen. Det är några av huvuddragen i den kraftiga förstärkning av totalförsvaret som försvarsbeslutet innebär.
Den historiskt stora satsningen på både personal, materiel och tillhörande infrastruktur kommer att prägla Fortifikationsverkets verksamhet under ett antal år framöver.
Att den samhällsviktiga infrastrukturen, både militär och civil, har fått en mer framträdande roll jämfört med tidigare försvarsbeslut tycker Fortifikationsverket är positivt. Tillgång till infrastruktur som militära hamnar och flygplatser, kaserner, matsalar och skjut- och övningsfält samt lager och förråd är grundläggande förutsättningar för verksamheten i det militära försvaret och för att allierade ska kunna verka på svenskt territorium.
Några av försvarsbeslutets konsekvenser för Fortifikationsverket
Vi ska:
- Öka stödet till det civila försvaret inom skydds- och anläggningsteknik.
- Fortsätta utvecklingen av standardlösningar, exempelvis typ- och referensbyggnader.
- Tillsammans med Försvarsmakten och Försvarets materielverk se över regelverk för samverkan inom personal-, materiel- och infrastrukturprocesserna.
- Förbereda för att kunna leda reparation och vid behov bygga ny militär infrastruktur i krig.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 19 december 2024