Hållbar utveckling
Fortifikationsverkets hållbarhetsarbete är långsiktigt och i linje med Agenda 2030 och Sveriges nationella miljökvalitetsmål.
Hållbarhet är en integrerad del av Fortifikationsverkets verksamhet och beskrivs i vår kvalitets- och miljöpolicy. Vi är certifierade enligt både kvalitet (ISO 9001) och miljö (ISO 14001).
- Vi integrerar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet i arbetet med vår kärnuppgift som är att äga, förvalta och utveckla Sveriges försvarsfastigheter.
- Vi bidrar till de nationella miljökvalitetsmålen och genomförandet av Agenda 2030.
- Vi verkar aktivt för sociala frågor som jämställdhet, likabehandling och antidiskriminering.
- Vi medverkar till att de statliga målen för arkitektur, formgivning och design uppnås.
Tillsyndsmyndigheter för Fortifikationsverket är Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM), länsstyrelserna samt i vissa fall Kemikalieinspektionen.
Agenda 2030 och nationella miljökvalitetsmål
Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala utvecklings- och hållbarhetsmål. Målen ska leda till en långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling och sträcker sig till år 2030. De kallas därför Agenda 2030.
Fortifikationsverkets verksamhet ligger till stor del i linje med Agenda 2030 och de globala utvecklingsmålen, särskilt vad gäller mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen där vi samarbetar med hela totalförsvaret i den gemensamma strävan att stärka Sveriges försvarsförmåga.
Inom områden där de globala målen berör miljöfrågor arbetar vi främst i linje med de svenska nationella miljökvalitetsmålen:
- God bebyggd miljö
- Begränsad klimatpåverkan
- Giftfri miljö
- Levande skogar
Minskad klimatpåverkan, minskad spridning av kemikalier, energieffektivisering och förnybar energi är exempel på områden där vi arbetar systematiskt och målinriktat.
God bebyggd miljö
När Fortifikationsverket genomför nybyggnationer utformas byggnaderna på ett miljöanpassat sätt. De ska fungera under en lång tid och ska också i så stor utsträckning som möjligt enkelt kunna anpassas för andra verksamheter i framtiden.
Vi arbetar med gestaltingsprogram som underlag för förvaltningen av garnisonsområden med riktlinjer för landskapsarkitektur, bebyggelsestruktur samt
planering och utformning av nya byggnader.
Vi arbetar även med vårdprogram för statliga byggnadsminnen och utbildar kontinuerligt våra medarbetare i kulturmiljöfrågor.
Begränsad klimatpåverkan
Cirka 25 procent av Sveriges utsläpp kommer från bygg- och fastighetssektorn. I Fortfikationsverkets byggprocess använder vi projekteringsanvisningar för energi och miljö med syfte att minska klimat- och miljöpåverkan.
Vi har fasat ut fossila bränslen och ligger i fas med vårt mål om att vara oberoende av fossila bränslen. Vi har även mål om att minska vår totala energianvändning och att minska koldioxidutsläppen från resor och transporter.
Fortifikationsverket har identifierat 16 platser som intressanta för utbyggnad av markbaserade solcellsanläggningar. Redan i dag finns det solcellsparker på vår mark i Skövde och Såtenäs.
Fortifikationsverket deltar i Trafikverkets nätverk REMM (Resfria digitala möten i myndigheter) för att stärka arbetet med att minska organisationens utsläpp från tjänsteresor.
Giftfri miljö
Vi kartlägger systematiskt våra områden för att ha god kontroll på föroreningar och för att underlätta prioriteringen av saneringsåtgärder. Det är respektive verksamhetsutövare som ansvarar för föroreningen och vi samarbetar med dem.
Som exempel stöttar vi Försvarsmakten med kartläggning och hantering av PFAS-föroreningar. Åtgärder, till exempel rening via kolfilter, genomförs i första hand där det finns risk för att dricksvatten förorenas och i samband med byggprojekt där PFAS påträffats.
Vi renoverar våra ledningsnät i syfte att förhindra spridning av föroreningar och för att anpassa infrastrukturen till ett förändrat klimat.
Levande skogar
Fortifkationsverket har möjlighet att förvalta skog med stor hänsyn till naturvärden. Vi avsätter omfattande arealer till naturreservat, Natura 2000-områden, SNUS-områden och frivillig målklassning. Vid skogsbruksåtgärder tillämpar vi generell naturhänsyn, till exempel genom att spara grov död ved, skapa högstubbar samt bevara kantzoner, hänsynsytor och evighetsträd vid avverkning.
Våra skogsförvaltare arbetar kontinuerligt med att identifiera områden för anpassad skötsel så att en informationsbank så kallad traktbank för hyggesfria metoder byggs upp.
Vi öppnar brandgator för att minska ökad brandrisk i samband med förändrat klimat i kombination med utökad skjutning i samband med Försvarsmaktens övningar.
I samverkan med Naturvårdsverket restaurerar vi våtmarksområden på våra skjut- och övningsfält där Försvarsmaktens övningsverksamhet tillåter det. Syftet är att minska växthusgasutsläpp, minska övergödning, förbättra vattenbalansering samt öka biologisk mångfald.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 22 november 2023