PFAS
PFAS-föroreningar är ett stort samhällsproblem. Fortifikationsverket arbetar med olika metoder för att hantera PFAS i fastighetsbeståndet samt deltar i forskningssamarbeten som kan bidra till framtida lösningar.
Foto: Testverksamhet. David Lagerlöf för RISE.
PFAS är ett globalt problem och samhället står inför en stor utmaning med föroreningar i jord och vatten. PFAS-föroreningar förekommer till exempel vid kommunala brandövningsplatser, flygplatser och flygflottiljer där man historiskt övat brandsläckning eller släckt aktiva bränder med brandskum innehållande PFAS. Behovet av att kunna hantera föroreningar samt utveckla av nya, funktionella och hållbara brandsläckningsmedel utan PFAS är stort.
Forskning för lösningar
För bidra till att lösa problemen bedriver försvarsmyndigheterna och forskningsinstitutet RISE ett forskningsprojekt, Testbed PFAS. Projektet har bjudit in företag, innovatörer, forskare och andra aktörer som vill testa sina lösningar och produkter i professionell laboratoriemiljö och på kontaminerad mark. Resultaten ska bidra till samhällets behov av realistiska, hållbara och kostnadseffektiva efterbehandlingsmetoder för PFAS-föroreningar samt till nya långsiktiga alternativa släckmedel och släckmetoder. Arbetet genomförs i två spår, ARV och FRAMTID.
ARV skapar förutsättningar för att identifiera och utvärdera metoder för efterbehandling av kontaminerad mark och områden. Storskaliga fältförsök genomförs i Tullinge utanför Stockholm.
FRAMTID testar och utvärderar ersättningsmedel och ersättningsmetoder för en framtida PFAS-fri brandsläckning.
Projektet startade 2020 och drivs och finansieras av RISE, Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket.
Vad är PFAS?
PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en grupp organiska ämnen som alla består av en kolkedja där väteatomerna är helt eller delvis utbytta mot fluoratomer. Det är en stor och komplex grupp av ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. PFAS bryts i princip inte ned i naturen och kan påverka människor och djurs hälsa negativt.
Var finns PFAS?
PFAS används i dag i ett stort antal produkter runt om i världen, exempelvis allväderskläder, matvaruförpackningar, smink, bilvax, skidvalla och impregneringsprodukter. PFAS har också historiskt använts i släckmedel vid civila och militära flygplatser, inom kommunal räddningstjänst och i fasta släckanläggningar i industrin.
Hur arbetar Fortifikationsverket med PFAS?
Fortifikationsverket lägger stora resurser på kartläggning och hantering av PFAS-föroreningar. Åtgärder genomförs i första hand på
orter där det finns risk för att dricksvatten förorenas och i samband med projekt där PFAS påträffats.
Fortifikationsverket deltar också i forskningsprojekt samt nationella och internationella nätverk för att utbyta erfarenheter och vara uppdaterad på aktuella reningsmetoder.
Var hanterar Fortifikationsverket PFAS?
Planering och genomförande av hantering och rening av PFAS pågår på ett flertal platser i Sverige. Våra flygplatser i Karlsborg, Halmstad och Uppsala är några exempel där vi gemensamt med Försvarsmakten genomför omfattande insatser. Det kan till exempel handla om att vi tätar ledningar så att PFAS inte kan spridas vidare.
Vilka reningsmetoder används?
Förutsättningarna varierar mycket från plats till plats och på grund av det testar och använder vi olika metoder, till exempel furubarksflis och kolfilter.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 21 november 2023