Försvarsbeslut 2025-2030

Sveriges totalförsvar genomgår en omfattande förstärkning med fokus på att snabbt öka kapaciteten inom både det civila och militära försvaret. Det senaste försvarsbeslutet innebär betydande satsningar som påverkar Fortifikationsverkets verksamhet, då myndigheten spelar en central roll i utbyggnaden av totalförsvarets infrastruktur.

Det övergripande målet för totalförsvaret är att säkerställa att Sverige har förmåga att försvara landet mot väpnat angrepp och värna landets säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet.

Historiskt försvarsbeslut

Den 17 december 2024 godkände Riksdagen regeringens förslag till övergripande mål för totalförsvaret från 2025 till 2030. Den historiskt stora satsningen på både personal, materiel och tillhörande infrastruktur kommer att prägla Fortifikationsverkets verksamhet under ett antal år framöver.

I detta försvarsbeslut betonas vikten av både militär och civil infrastruktur. Tillgång till militära hamnar, flygplatser, kaserner, matsalar samt skjut- och övningsfält är grundläggande för det militära försvarets verksamhet och för att allierade styrkor ska kunna verka på svenskt territorium.

Fortifikationsverkets utökade ansvar

Tempo i arbetet, krigsförbanden i fokus och en mer framträdande roll för infrastrukturen är några av huvuddragen i det senaste försvarsbeslutet. Fortifikationsverket har därmed en tydlig och viktig uppgift i att tillhandahålla ändamålsenlig infrastruktur för att möjliggöra ökningen av Sveriges försvarsförmåga.

I linje med försvarsbeslutet kommer Fortifikationsverket att:

• Öka stödet till det civila försvaret inom skydds- och anläggningsteknik.
• Fortsätta utvecklingen av standardlösningar, exempelvis typ- och referensbyggnader.
• Tillsammans med Försvarsmakten och Försvarets materielverk se över regelverk för samverkan inom personal-, materiel- och infrastrukturprocesserna.
• Förbereda för att kunna leda reparation och vid behov bygga ny militär infrastruktur i krig.

Nato är centralt

I det senaste försvarsbeslutet betonas Sveriges medlemskap i Nato som en central del av landets säkerhets- och försvarspolitik. Som allierad förväntas Sverige kunna ta emot och ge stöd till allierade styrkor och betydelsen av att utveckla infrastruktur som möjliggör detta mottagande framhävs särskilt.